Inte illa
I två veckor har man våndats för det där SMS:et som aldrig kom, men samtidigt så är man aldrig helt säker från man får resultatet i handen, och imorse var det dags... Resultatet på "Manuell medicin"-tentamen. Redan innan tentan så kände jag att jag inte lagt tillräckligt med tid på pluggandet och när jag väl fick papperna framför mig så kände jag bara att det var nattsvart.
I vanliga fall är jag alltid sjukt negativ inför en tenta, men när jag väl skrivit den och det gått bra så brukar jag vara lite mer uppåt eftersom den där det -var-ju-faktiskt-inte-särskilt-svårt-ändå-känslan kommer fram. Denna gång var det mer eller mindre ett svart hål i sinnet. Ni vet, den där känslan man får då allt gått åt helvete och man är brutalt medveten om det.
Så gick man där och väntade och väntade. Och väntade lite till. Varje gång det pep i mobilen så stelnade man till, det kunde ju vara det oundvikliga SMS:et som bekräftade det man redan visste. Men det kom aldrig något SMS.
Anledningen till det uteblivna SMS:et?
Det får ni räkna ut själva...
I vanliga fall är jag alltid sjukt negativ inför en tenta, men när jag väl skrivit den och det gått bra så brukar jag vara lite mer uppåt eftersom den där det -var-ju-faktiskt-inte-särskilt-svårt-ändå-känslan kommer fram. Denna gång var det mer eller mindre ett svart hål i sinnet. Ni vet, den där känslan man får då allt gått åt helvete och man är brutalt medveten om det.
Så gick man där och väntade och väntade. Och väntade lite till. Varje gång det pep i mobilen så stelnade man till, det kunde ju vara det oundvikliga SMS:et som bekräftade det man redan visste. Men det kom aldrig något SMS.
Anledningen till det uteblivna SMS:et?
Det får ni räkna ut själva...
Kommentarer
Trackback
